Så är det då dags att famn in juninatten och alla dess dofter och mystik....nu skulle man sova på dagarna och vara vaken i de ljuvliga juninätterna. Vår nordiska sommar är så kort, när midsommaren är över så vänder ljuset så det gäller att ta till vara stunderna.....
FOLKVISENATT
Lövsångarn drillar än i gröna gömmen,
när natten kommer med sitt silverdis
och gripande som blommorna i drömmen
är backens havsblå ärenpris.
Idyllen famnar gård och fält och beten
och löven stanna i den stora ron.
Men genom all den trygga lummigheten
drar darrande en oroston.
Du, unga svärmeri--det är ditt väder,
det är din stund att stiga upp och gå!
Du söker stigar ingen fot beträder
och skogssus ingen lyssnat på.
Konvaljedunklet vill du komma nära
och andas in dess dövande mystik.
För din skull speglas månens tunna skära
och vita björkar i en vik.
Vad väntar du? Den lust du eftersträvar
är bortom varje jordisk bröllopssäng.
Du dröjer kvar fast gryningsljuset svävar
kring stilla gräs på daggig äng
Snart skola åren all din längtan kuva.
Snart blåser hösten genom torra trän.
Och det är gott att stanna i det ljuva
folkvisenatt, som tonar hän.
Dikten är skriven av Gunnar Mascoll Silfverstolpe (Hemland, 1940)
.
Liljekonvaljen med sin underbara doft.
Skymning vid den gamla tjärnen.
Solen på väg ned i Bergslagen.
Så kom du då....och frågade om jag ville lukta på syrenerna med dig som varje år när den blommar,väl i din famn lät jag mig förföras av dig och den sensuella doften av syrenen och svepas i väg i nattens ljumma mantel.....