TANKAR....

Står en kväll och tittar upp mot himlen nu i slutet av augusti och ser att fler och fler stjärnor syns på himlen. I vårt hem deklamerades det mycket dikter och nu när jag stod ute vid stugan och blickade uppåt det oändliga universum så kom jag ihåg en dikt av Edith Södergran;

STJÄRNORNA

 

När natten kommer

står jag på trappan och lyssnar,

stjärnorna svärma i trädgården

och jag står i mörkret.

Hör, en stjärna föll med en klang!

Gå icke ut i gräste med bara fötter;

min trädgård är full med skärvor.

 

Vad jag gick försiktig med min hand i mors eller fars och undrade om det skulle krasa under våra fötter när en stjärna föll....så magiskt och förtrollande det var..

 

 

Ja nu får vi gå in i hösten och tänka på att vi haft en fin sommar med mycket solsken. Nu börjar den tid då naturen börjar målas om i de vackraste färger från sin palett. Alla årstider har sin tjusning och det är en gåva att få bo i ett land med så varierande årstider.

 

 

 

Längtans blåa blomma...

 

Tänk när trollen samlar säckar fulla med ängsull för att sova på.....

 

 

 

En bäck i Bergslagsskogen.

 Älvornas dans över Midtjärnen....

 

 

 

 

7 augusti

Igår for åskguden Thor över himlen med sina bockar, det blixtrade, dundrade, regnade och vindens framfart genom skogen böjde många träd och en del knäcktes av dess framfart. Luften blev rensad och frisk för en stund.  Man har den största respekt för naturkrafterna och kan inte göra ett dugg åt det....då är vi små vi människor. Får säga som dom säger i norr; "det är ju ingen idé att vara rädd för man blir bara orolig". Min ena hund Åsa är väldigt rädd men efter ovädret tog vi en tur och kollade lite.

Efter ovädret kunde man se ångorna stiga från källorna i skogen...det var en trollsk stämning att titta ut över höjderna när mörkret så sakta kom smygande....

 

Doften från myrarna, mossarna och den vackra skymningen gjorde tjärnen så vacker.....

 

 Godnatt från Skogsnävan i Bergslagsskogen..........

2 AUGUSTI

Så var det dags att kliva in i augusti....och undra var våren och sommaren tog vägen. Tiden bara flyger iväg, men det är bara att "åka" med...Nu får man vänta på Surströmmingen och Kräftorna. Det var så spännande att få följa med min far och fiska kräftor, vi hade länge ett fint vatten men tyvärr så tog pesten det med. Men det var mysigt att ut och vittja burarna och sedan få äta dem kokta på mors speciella sätt.  Det har blivit en del turer runt i skogarna och några bilder.

 

 

Efter en jättevarm dag så var det skönt att gå efter den gamla skogsvägen och känna den svala luften komma sakta, det var alldeles tyst...bara forsen som brusade i fjärran.

 

  

 

Den här vackra sländan slutade sitt liv på bladen och får nu återgå till kretsloppet och in i evigheten.

 

  

 

Vägen ner till tjärnen från stugan....

 

 

 

Tänk vad gott det kan vara med nygräddade våfflor.....mums..